måndag 15 oktober 2012

Ekonomi - mer än en viss skola inom nationalekonomin

När ekonomipris ska delas ut så är det underförstått att det är en viss typ av nationalekonomer som kan få priset. År 2012 gick priset till två amerikaner, Alvin Roth och Lloyd Shapley, som forskat kring vem som får vad, matchningar.

Lars Pålsson Syll vill lägga ner priset för att det är för "inskränkt". Sveriges Radio hade ett inslag den 15 okt 2012: är ekonomi en vetenskap? Även bland ekonomer pågår en debatt för fullt. Redan för tre år sedan slog Paul Krugman fast att det mesta av de senaste trettio årens arbete inom makroekonomi i bästa fall varit uppseendeväckande värdelöst och i värsta fall direkt skadligt.

Hur är det företagsekonomi, är det ekonomi?, är det en vetenskap? Hur är det med ekonomisk historia, är det ekonomi?, är det vetenskap? Självklart kan man svara ja på dessa frågor. Men när nobelpris i ekonomi ska delas ut så kommer inte företagsekonomi och ekonomisk historia med på banan. Inte ens olika skolor inom nationalekonomin är med i bedömningen.

Det kan kanske vara bra att studera marknader av olika slag, vilket görs inom nationalekonomin. Men vad som händer inom företag och organisationer på en marknad forskar man på inom företagsekonomi. Vad som har hänt historiskt, på längre sikt, forskar man på inom ekonomisk historia.

Ämnen som undertecknad gärna vill lyfta fram är forskning inom ledarskap och organisation, samt hur ekonomin utvecklas på längre sikt, ur ekonomiskt historiskt perspektiv. Lennart Schön, professor inom ekonomisk historia, menar t ex att ekonomin utvecklas i längre 40-åriga cykler.  Lennart Schöns forskning visar att kriser inträffade på 1970-talet,­ 1930-talet, 1890-talet och 1850-­talet. Han har skrivit En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel. Lennart Schön förutsåg krisen 2008 redan 2006 (en kris som fortsatt pågår). Peter Wolodarski jämför dagsläget med 1930-talets förödande moralism. Nuläget påminner om 30-talet, ur ett ekonomhistorikst perspektiv. Schön menar att nuvarande kris kan vara en chans för Sverige.


Lennart Schöns 40 års cykler
Personligen tror jag ovanstående (långa) cykler kan förklara mer, kan hjälpa en att förstå vad som händer i ekonomin, både just nu, på kort, och längre sikt, än vad som fångas upp inom vanlig neoklassisk nationalekonomi.