Vad kan vi veta!?

Det slår mig att det är lätt att veta att "De andra inte vet". De som är satta att ta reda på sanningen. Det är så att säga lätt att säga att uttalanden och "analyser" vilar på osäker grund. Att de andra har misskött sig. De kan inte berätta sanningen för mig. Men missade inte även granskningskommissionen att berätta vad första gruppen missat? De kunde bara berätta att de andra gjort en dålig utredning. Inte vad de missat. Trots att de ingick i uppdraget.

Nu är en hel del i någon mening nöjda med resultatet. Att vi nu vet så mycket man kan veta.

Många är dock missnöjda. Det är lätt att vara missnöjd. Missnöjd med att vi inte vet 100% säkert. Ingen sanning är fastslagen efter så många år.

Vad kan vi egentligen veta?

Ditt liv som en berättelse

Det är aldrig för sent att ha en lycklig barndom. Det är möjligt att beskriva sin uppväxt på många olika sätt. Varför inte då välja en konstruktiv berättelse som ger ditt liv mening och sammanhang? Förmågan att skapa en meningsfull berättelse kring sitt liv som kan skapa en känsla av sammanhang vill jag knyta till begreppet KASAM.

Det är av vikt att ge sitt liv ett sammanhang, en mening. Något som fångas upp KASAM tänket/teorin. Ett begrepp som myntats av Antonovsky. Antonovsky var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel och studerade 1970 hur kvinnor från olika etniska grupper anpassade sig till klimakteriet och fann då att en del av gruppen judiska kvinnor som överlevt koncentrationslägren trots alla umbäranden förmått bevara sin hälsa. Fynden resulterade i frågeställningen om vad det är som gör att människor blir och förblir friska, dvs. de hälsobringande faktorernas ursprung. Antonovskys svar på den salutogena frågeställningen var KASAM (Känsla Av SAMmanhang).

Åter till förmågan och nyttan med att skapa berättelser.  Något som uppmärksammats inom forskningen. Ett exempel är det man kan läsa om boken Narrativ teori och metod : med livsberättelsen i fokus av Anna Johansson:

Under de senaste årtiondena har vi kunnat se framväxten av ett tvärdisciplinärt forskningsfält som benämns narrativa studier eller berättelseforskning. Vad innebär det egentligen att kunskap är narrativ? Vad är en berättelse? Hur utför man en narrativ analys? Detta är några centrala frågor som diskuteras i denna bok. I Narrativ teori och metod vill författaren belysa detta fälts bredd, komplexitet och möjligheter, teoretiskt såväl som metodiskt.

Här kommer snart mer tankar kring förmågan, nyttan med att beskriva sitt liv som en berättelse, för sig själv, för andra, vilket kan göras vid otaliga tillfällen, t ex när du söker jobb, i ditt CV, samt när du är på anställningsintervju, i fikarummet, för barnen etc etc.