måndag 16 november 2009

Coaching vs Lösningsfokuserat arbetssätt

Skola/teori som Arbetsförmedlingens jobbcoacher utgår från

Under 2010 ska 120 000 arbetslösa coachas av privata aktörer och 73 000 ska coachas av 920 jobbcoacher som arbetar inom Arbetsförmedlingen. Coachingen ska utgå från att den arbetssökande vet vilken typ av arbete han/hon kan ta (dvs uppdraget ska utgå från den arbetssökandes tidigare arbetserfarenhet eller genomförd utbildning. Coachen ska hjälpa till under sökandeprocessen (Arbetsförmedlingens tjänst nr 1 och 2) till  specificerade tjänster. Det är ordinarie arbetsförmedlare som ska ta hand om de som måste söka andra arbetsuppgifter (tjänst 3), de som behöver utbildning (tjänst 4), vill starta eget (tjänst 5), osäkra på deras förutsättningar att få arbete (tjänst 6) och dem som behöver en anpassad arbetsplats (tjänst 7). Hur det har gått för de första 30000 arbetslösa som coachats av Af:s jobbcoacher redovisades i okt 2009 i Af:s egna undersökning.

måndag 12 oktober 2009

Vilket typ är du ? - vilket beteende har du?

Det finns många olika beteendestil har du? Vilken typ är du? Det finns många olika beskrivningar, olika modeller, för att beskriva hur olika vi kan se och förhålla oss till omvärlden. Antingen beskrivs fyra olika stilar, utifrån två olika dimensioner (som t ex hur mycket man strävar efter att påverka och kontrollera andra, samt hur mycket känslomässig kontat han/hon vill ha - en klassisk tankemodell för att beskriva olika ledare, men kan säkert passa på oss alla). En annan modell som beskriver fyra olika typer är DISC (eller Thomastestet). Du kan hämta en förenklad version av testet här.

torsdag 24 september 2009

Ökade krav på utbildning när Af rekryterar

ST press skriver 23 sept 2009 att nu ställer Af krav på högre utbildning när Af ska rekrytera. Kanske leder detta till alla som söker en tjänst inom Af just skriver en ansökan, ett personligt brev, vilket inte har varit fallet när Af i Norrköping rekryterat jobbcoacher våren 2009. Kanske leder detta till att Af i framtiden kollar om de som söker tjänst till Af har den formella utbildningen, vilket inte varit fallet i Kalmar eller Norrköping. Kanske leder detta till att Af respekterar coachingkunskap när jobbcoacher ska rekryteras. Coaching, rätt använt, skulle kunna vara en helt ny metod för Af.

Men det finns indikationer på att Af lokalt, i t ex Kalmar, rekryterar arbetsplatsförmedlare utan utbildning.

tisdag 15 september 2009

Coaching i stället för ingenting

Helle Klein skriver i Aftonbladet den 14 sept 2009 att regeringen infört Terapi istället för politik. Intressant och i viss mån träffsäker analys. I mitten av september är det fortfarande få arbetssökande som träffat någon coach utanför Arbetsförmedlingen (så kallade kompletterande aktörer). Men snart kommer vi ha fler än 1000 jobbcoacher utanför Arbetsförmedlingen, som kompletterar de 740 jobbcoacher som redan finns inom Arbetsförmedlingen, som coachar arbetssökande. I det enskilda fallet kan coaching (Helle Klein menar jobbcoaching när hon skriver terapi, och jag skriver coaching i stället för jobbcoaching) vara ett poängrikt samtal mellan en arbetssökande person och just en coach. Det händer att arbetssökandes under drygt ett års tid endast upplever Arbetsförmedlingen som ett kontrollerande organ som endast kontrollerar att den arbetssökande står till arbetsförmedlingens förfogande. Då kan en coach (jag skriver coach inte jobbcoach, eftersom de arbetssökande har rätt att bland de externa aktörerna välja en coach som är professionell och diplomerad/certifierad coach enligt International Coach Federations regelverk) vara skillnad mellan stöttande samtal och ingenting. Arbetsförmedlingen och dess handledare hinner i X fall av 10 (hur stor andelen är vet jag inte, men det vore intressant om en utredare tog sig an uppgiften) inte med mer än att kontrollera att den arbetssökande söker jobb. I praktiken går det till så att den arbetssökande varje månad mailar in att hon/han sökt jobb (i hela landet).

fredag 28 augusti 2009

950 privata aktörer utanför Af tillhandahåller jobbcoachtjänster

Det finns 950 kompletterande aktörer, privata aktörer utanför Af, som tillhandahåller jobbcoachtjänster. De ska kunna ta hand om 120000 arbetslösa per år, och till detta behövs 1500 heltidsanställda. Enkel matematik säger då att det är 1,5 heltidsanställda per kompletterande aktör. Många företag har dock många fler coacher redo. Det blir därmed en osäker framtid för vissa jobbcoacher. De flesta kan man nu söka rätt på från Af:s hemsida.

onsdag 15 april 2009

Indexfonder och aktivt förvaltade fonder

I en DN artikel så låter Hans Eriksson en "investeringskonsult", Niklas Lundberg, prata om hur bra aktiv förvaltning är jämfört med indexfonder. Jag, liksom andra bloggare, är skarpt skeptiskt!

E24:s Joel Dahlberg synar bankernas utbud i sömmarna. I boken "Bankbluffen" avslöjar han hur bankerna år efter år lurar fondspararna, med fagra löften, att sätta in sina surt förvärvade slantar i fonder som inte ger någon som helst avkastning men kostar desto mer i avgifter. Dahlberg i radio, P1, studio ett, den 18 oktober 2011.

Ska man välja någon fond aktivt, som betyder något bortom det rent monetära, kan man välja en fond med miljöprofil. Man kan/bör läsa på vilken "miljöprofil" som fonden står för.

Jan Bolmesson skriver i sin blogg den 30 maj 2015 om hur Nordeas ordförande, Björn Wahlroos, slingrar sig kring indexfonder. Björn Wahlroos, professor i nationalekonomi, är en av Nordeas största ägare (det var säkert därför han slingrande sig...). Wahlroos var med i SVT Nyhetsmorgon där han bland annat fick frågor om aktiefonder kontra indexfonder. Programledarna ska ha en eloge för sin intervjuteknik:

Det informeras numera, som tur är, att indexfonder är minst lika bra som aktiefonder i genomsnitt och att det bara är tur om någon då och då lyckas överträffa index. Se även nedanstående klipp från Svt:


Att vi blir lurade att tro på aktiefonder fördes även fram under diskussion/debatt i Almedalen den 30 juni 2015:

lördag 11 april 2009

Styr vi våra ledare?

Intressanta tankar om ledarskap och vad det är värt att vara ledare, efter ledaruppdraget. Behövs det nya ledare nu undrar en bloggare.

Det kan vara så att när styrelsen önskar en avkastning på kapitalet som ska ligga (mycket) över den genomsnittliga avkastningen på aktiemarknaden så leder det fel.

onsdag 8 april 2009

Mikrobloggar (som www.bloggy.se och www.twitter.com )

För att sätta mig in i den senaste tekniken och det senaste social fenomenet mikroblogg har jag tittat på två mikrobloggar www.bloggy.se och www.twitter.com . Bloggy är en svensk mikrobloggprodukt. Det är möjligt att se mikrobloggning som ett komplement, som en "marknadsföringsplattform", till "vanlig" bloggning, eftersom rubriken och första delen (140 tecken) kan automatiskt föras över från din blogg till din mikroblogg på Bloggy.se, med hjälp av så kallade feeds eller rss teknik. Där, på mikrobloggen, är det lättare för mobila människor att följa bloggarens tankar. De läsare bloggaren har ser på mikrobloggen att han skrivet något nytt. Fångar bloggaren sin läsare så kan läsaren lätt klicka vidare till ursprungliga, "långa", bloggen. Det går även att via mobilen på ett smidigt sätt SMS:a in inlägg som ska in i Bloggy.se.

onsdag 4 mars 2009

Diplomaterna Klas och Per

Intressant att se verkliga diplomater, bl a Klas Ljungberg, på teve. Nu har sex avsnitts visats i SVT och vållat en liten debatt i Sverige. I bl a Aftonbladet den 21 jan. Man får nog räkna med att sociala och flexibla personer som Klas blir bra teve med tacksamma citat att citera. Är det så att UD nu offrar Klas?

Rimlig avkastning

Nu när vi fått det orange kuvertet får många ångest för att man inte kan pensioner och att man inte vet vad som är rimlig avkastning/värdeförändring. Svaret på vad som är rimlig och lämplig avkastning är ganska enkelt: en avkastning som ligger på index, dvs ett genomsnitt. Den 4 mars så togs det i Uppdrag granskning upp att en vilja att avkasta mer på aktiemarknaden, få till en värdeförändring som påtagligt över den genomsnittliga värdeförändringen, i ungefär hälften av fallen leder till att avkastningen blir mindre (!) än genomsnittet på aktiemarknaden. AP fonderna har just lyckats med detta. Deras aktiva kapitalförvaltning har lett till en sämre avkastning än genomsnittet! Hade de stannat hemma, hade de placerat våra pensioner i "tråkiga" indexfonder, så hade AP fonderna haft en bättre avkastning de senaste fem åren, vilket också sägs i programmet.

Den allmänna pensionen, inkomstpensionen och premiepensionen, är basen i pensionsystemet. Det är främst den del av systemet där val är möjligt, premiepensionen, som skapar oro. Artiklar skrivs att det är ingen rolig läsning. Visserligen kan man tycka det olyckligt att det svenska folket fått premiepensionsvalet i knät, men nu är läget så. Samtidigt är valet att inte göra ett val ett klokt val. Då får man ett fondupplägg som följer ett genomsnittligt aktieindex. Vilket är bra. Det är naivt att tro att man på lång sikt ska slå index. Sen PPM systemet, "det orange kuvertet", drog igång 2000 så har värdeförändringen varit -4% per år i genomsnitt för den genomsnittlige spararen. Har man inte gjort något val har värdeförändringen också varit -4% per år. Ingen kul siffra, men, du som inte har gjort något val har fått samma värdeförändring som alla andra, i genomsnitt.

Du kan själv gå in på www.ppm.nu och logga in på dina sidor för att se vilken värdeutveckling din premiepension har haft sedan start. Här mer info hur du räknat. (jag har haft -1% per år i genomsnitt sedan start, inte bra, men Bättre än genomsnittet!). För att ha någon uppfattning av vad som är bra eller dåligt, bör man titta på längre sikt och jämföra med hur det gått i genomsnitt.

Det jag försöker säga är att man inte behöver tänka på att ev placera om sin premiepension. Tittar du hur din långsiktiga värdeförändring har varit så ska du troligtvis upptäcka att den, förutsatt att du spridit placeringarna, ligger nära den genomsnittlige värdeförändringen. Och det är i så fall bra. Kanske tråkigt, men vad man kan förvänta sig.

I framtiden kommer det automatiska alternativet, dit dina pengar går om du inte gör något aktivt val, bli ännu bättre på så sätt att aktier kommer bytas ut om räntebärande papper när man närmar sig pensionen. Jag skulle då gärna se att det blir spiken i kistan för dem som ojar sig över folk inte kan eller vill bry sig över att välja "rätt" fond. Den rätta fonden blir då automatiska, den som alla ickeväljare väljer. Är man under 55- 60 års ålder kommer då ens förväntade värdestegring ligga nära den genomsnittlige, vilket är gott nog.

torsdag 19 februari 2009

Varför rädda ett företag som gått med många miljarder i förlust under 11 år?

Min enkla fråga, som kan kopplas till en artikel i DN idag: Varför rädda ett företag som gått med många miljarder i förlust under 11 år? Eller skulle jag vilja fråga: vem vill lägga in mer pengar i ett företag som gått med förlust i 11 år?

Jobbcoaching: det viktiga är 'mötet' och att man är förberedd inför ett jobbcoachmöte

Det har förekommit kritiska artiklar i t ex Aftonbladet och DN om Arbetsförmedlingens satsning på jobbcoacher/jobbcoaching. Och det finns exempel på att tillsättningen av jobbcoacher inte har gått rätt till. Coaching är inne, kanske för inne, därför utvecklas begreppen coach, jobbcoach och tillsättningen av jobbcoacher inom Arbetsförmedlingen.