Det är aldrig för sent att ha en lycklig barndom. Det är möjligt att beskriva sin uppväxt på många olika sätt. Varför inte då välja en konstruktiv berättelse som ger ditt liv mening och sammanhang? Förmågan att skapa en meningsfull berättelse kring sitt liv som kan skapa en känsla av sammanhang vill jag knyta till begreppet KASAM.
Det är av vikt att ge sitt liv ett sammanhang, en mening. Något som fångas upp
KASAM tänket/teorin. Ett begrepp som myntats av Antonovsky. Antonovsky var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel och studerade 1970 hur kvinnor från olika etniska grupper anpassade sig till klimakteriet och fann då att en del av gruppen judiska kvinnor som överlevt koncentrationslägren trots alla umbäranden förmått bevara sin hälsa.
Fynden resulterade i frågeställningen om vad det är som gör att
människor blir och förblir friska, dvs. de hälsobringande faktorernas
ursprung. Antonovskys svar på den
salutogena frågeställningen var
KASAM (Känsla Av SAMmanhang).
Åter till förmågan och nyttan med att skapa berättelser. Något som uppmärksammats inom forskningen. Ett exempel är det man kan läsa om boken
Narrativ teori och metod : med livsberättelsen i fokus av
Anna Johansson:
Under de senaste årtiondena har vi kunnat
se framväxten av ett tvärdisciplinärt forskningsfält som benämns
narrativa studier eller berättelseforskning. Vad innebär det egentligen
att kunskap är narrativ? Vad är en berättelse? Hur utför man en narrativ
analys? Detta är några centrala frågor som diskuteras i denna bok. I
Narrativ teori och metod vill författaren belysa detta fälts bredd,
komplexitet och möjligheter, teoretiskt såväl som metodiskt.
Här kommer snart mer tankar kring förmågan, nyttan med att beskriva sitt liv som en berättelse, för sig själv, för andra, vilket kan göras vid otaliga tillfällen, t ex när du söker jobb, i ditt CV, samt när du är på anställningsintervju, i fikarummet, för barnen etc etc.
