skriva CV

Idag visade Work for You under seminariet mellan kl 10-11 hur olika CV kan se ut (mer om upplägget och vad vi ska göra under första veckan). Först några bilder från Work for You, för att få en känsla av platsen (klicka på bilden för att se mer):

Jobbklubben på Work for you

På första dagen på Work for you fick vi tre uppgifter som skulle vara klar första veckan.
1. CV
2. Lista tio favoritföretag
3. Göra en handlingsplan med rubrikerna; Läge, Mål, Metod och Resurser (enligt så kallade LMMR-modellen).

Henrik som ledde diskussionen första dagen var människa som lyckades inspirera trots att alla i publiken sitter i en svår situation. Här är mina tankar kring första veckans uppgifter.

Tjänster som samlar nätintryck

Johan Lindström, https://twitter.com/Aland72, har i ett blogginlägg på ett bra sätt visat olika tjänster som kan samla länkar på nätet:
http://johan1111.wordpress.com/2014/01/25/tips-pa-ikt-i-skolan-del-15/

Nedan har jag varit fräck nog att kopiera Johans text. Tack Johan! Och bara lagt till lite text om egna erfarenheter och mina egna koppling till vissa av tjänsterna. På Storify har jag samlat mina favoritverktyg.

Som Johan skriver så händer det ofta när man är aktiv på nätet, i sociala medier med mera så märker man att man hittar massor med bra tips, länkar, bilder, filmklipp mm som man vill spara för att du någon gång i framtiden kommer att ha nytta av dem. När du senare vill hitta länken/bilden/filmklippet så minns du inte var det var du såg den. Var det en favorit i twitter eller favoritmarkerade du sidan i din webbläsare eller var det någon annanstans du såg länken/bilden/filmklippet?

Nedan följer olika program och tjänster som kan hjälpa os att organisera digitalt material som du vill kunna hitta tillbaka till.

Varför ett utvecklat användande av IKT ?

Egna tankar kring IT (IKT?) i en gymnasieskola.

Och andras tankar:
Uttryck, intryck och avtryck: Varför IT? 

Följ med om ämnet via #digiskol.

Ölands berggrund

Här beskrivs Ölands mycket intressant geologiska utveckling (på annan plats har jag tagit upp annan geologisk utveckling). Öland är i grunden annorlunda! Grunden, bl a kalksten, bildades under ordovicium:

Urfågeln

Övergången mellan dinosaurie och fågel är intressant men svårt att ge sig på att försöka spåra. Den så kallade "urfågeln" Archaeopteryx lithographica anses av många var länken mellan dinosaurie och "vanlig" fågel, den kallas till och med just för urfågeln:

Archaeopteryx  fanns för ung 150 miljoner år sedan. Det märkliga är att man har endast funnit ett fåtal fossil av denna "fågel". Sju exemplar säger någon källa, annan källa säger 10:

1855 fann man det första fossilet av Archaeopteryx, även om släktet inte beskrevs förrän år 1861. Till dags datum har man har funnit cirka tio fossil av Archaeopteryx samt fjädrar som kan ha tillhört den. Alla exemplar har hittats i samma lager av sediment i Tyskland. Flest har hittats i området kring Solnhofen

En mer levande bild av urfågeln:

Archaeopteryx hade flera likheter med den lilla dinosaurien Compsognathus. En mer levande beskrivning av Compsognathus:

Teorin att fåglar och dinosaurier skulle vara besläktade med varandra började allt mer accepteras av forskare under 1960-talet, då John Ostrom beskrev dinosaurien Deinonychus.^[2] Ostrom såg flera likheter i skelettet hos Deinonychus och Archaeopteryx. Man började också diskutera huruvida dinosaurierna var varmblodiga, sociala och aktiva i levnadssättet, vilket helt ändrade synen på dessa djur.

Ekonomi - mer än en viss skola inom nationalekonomin

När ekonomipris ska delas ut så är det underförstått att det är en viss typ av nationalekonomer som kan få priset. År 2012 gick priset till två amerikaner, Alvin Roth och Lloyd Shapley, som forskat kring vem som får vad, matchningar.

Lars Pålsson Syll vill lägga ner priset för att det är för "inskränkt". Sveriges Radio hade ett inslag den 15 okt 2012: är ekonomi en vetenskap? Även bland ekonomer pågår en debatt för fullt. Redan för tre år sedan slog Paul Krugman fast att det mesta av de senaste trettio årens arbete inom makroekonomi i bästa fall varit uppseendeväckande värdelöst och i värsta fall direkt skadligt.

Hur är det företagsekonomi, är det ekonomi?, är det en vetenskap? Hur är det med ekonomisk historia, är det ekonomi?, är det vetenskap? Självklart kan man svara ja på dessa frågor. Men när nobelpris i ekonomi ska delas ut så kommer inte företagsekonomi och ekonomisk historia med på banan. Inte ens olika skolor inom nationalekonomin är med i bedömningen.

Det kan kanske vara bra att studera marknader av olika slag, vilket görs inom nationalekonomin. Men vad som händer inom företag och organisationer på en marknad forskar man på inom företagsekonomi. Vad som har hänt historiskt, på längre sikt, forskar man på inom ekonomisk historia.

Ämnen som undertecknad gärna vill lyfta fram är forskning inom ledarskap och organisation, samt hur ekonomin utvecklas på längre sikt, ur ekonomiskt historiskt perspektiv. Lennart Schön, professor inom ekonomisk historia, menar t ex att ekonomin utvecklas i längre 40-åriga cykler.  Lennart Schöns forskning visar att kriser inträffade på 1970-talet,­ 1930-talet, 1890-talet och 1850-­talet. Han har skrivit En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel. Lennart Schön förutsåg krisen 2008 redan 2006 (en kris som fortsatt pågår). Peter Wolodarski jämför dagsläget med 1930-talets förödande moralism. Nuläget påminner om 30-talet, ur ett ekonomhistorikst perspektiv. Schön menar att nuvarande kris kan vara en chans för Sverige.

Nedan visas Schöns 40 åriga cykler:

Personligen tror jag ovanstående (långa) cykler kan förklara mer, kan hjälpa en att förstå vad som händer i ekonomin, både just nu, på kort, och längre sikt, än vad som fångas upp inom vanlig neoklassisk nationalekonomi.