Samarbete mellan många professioner inom sjukvården

Roy Liff har studerat samarbetet inom tre BUP enheter i västra Sverige. Liff (2011:paper 4) skriver i sin avhandling Professionals and the New Public Management - Multi professional teamwork in psychiatric care:

Multiprofessional teamwork in health care is a well-researched area that focuses on organisation members' difficulties in understanding different professional cultures (Lister, 1982; Davidson, 1990, Evers et al., 1994; Ferrer and Navarra, 1994; Pietroni, 1994; Hanily, 1995; Hilton, 1995). Payne (2000:186, i Liff, 2011:paper 4) asserts:

The different professional groups need to invest time in becoming clear about their own professional role and its contribution to the multiprofessional team.

Vad kan förklaringen vara till mindre bra samarbete och koordinering:

• Är det "social and cultural factors, both outside and inside the organisation" (Martin-Rodriquez et al., 2005), eller
• (grupp)ledarskap och motivation (Ödegård, 2006), eller
• betydelsen av väletablerade rutiner (Bradley Eilertsen et al., 2009), eller
• aktörernas relationer till normer (Oliver, 1992; Diermeier and Krehbiel, 2003; Peters, 2005; Scott, 2008)?

Ovanstående förklaringsfaktorer är exempel på kulturella förklaringsvariabler. Men dessa kan inte förklara varför det kan fungera på en avdelning ("ward") men inte på en annan (Liff, 2011:paper 4).

Exempel på "samarbete" (Liff, 2011:paper 4):

A psychologist presents a new patient case with her comments.

Unit Manager: I give you Gaff [a diagnosis method], I give you z-diagnosis, I give you 5-1 talk therapy session [therapy method].

Psychologist: But the girl started to cut herself when she was 10. A 5-1 talk therapy session cannot be relevant.

Unit manager: Take the next patient.

Ett annat exempel på samarbete i Liffs (2011) avhandling:

Psychologist 1: J has anorexia and a difficult family situation. The girl both wants and doesn't want treatment. We would like to discuss how we should go on.

Unit manager: This is nothing to discuss. Family therapy!

(Silence)

Psychologist 1: But they [family members] do not want to talk to each other.

Unit manager:  That is just why you should use family therapy.

Psychologist 2: Then we must give this patient high priority because she is anorexic.

Psychologist 1: She has lost 10 kilo during the last four months. I do not think we can just give hem family therapy. We must offer them individual talk therapy as well.

(Silence)

Unit manager: I feel for we should treat the case as family therapy.

Social welfare worker: Yourself?

Unit manager: Yes, I feel for it

(Silence)

Liff (2011) vill föra fram "rationalism", "underinstitutionalisation", som ett kompletterande perspektiv till det kulturella, "overinstitutionalisation" som förklaring till varför samarbete och koordinering inte fungerar fullt ut. Det kan vara för få och för svaga normer, "institutioner" (inte för starka och för många), som förhindrar aktörerna att handla i egen sak.

Liff skriver även om medledarskap inom vård och omsorg.

From Liff, Roy (2011) Professionals and the New Public Management Multi professional teamwork in psychiatric care

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25446/1/gupea_2077_25446_1.pdf

Hur många timmar arbetar vi per år?

I Sverige arbetar vi 1400 timmar per och år och i Kina 2400 timmar per år!??

Under en debatt om kompetensbrist förekom uppgifter att vi i Sverige arbetar 1400 timmar per och år och att de jobbar 2400 timmar per år i Kina (bilder från debatten). Olika källor gör gällande att vi i västra Europa arbetar lite.

I Sverige jobbar varje sysselsatt drygt 1600 timmar per år (den arbetade tiden har ökat några timmar sista åren):

Enligt Ekonomifaktas fakta så arbetade vi 2008 1477 timmar per år (det är ett värde som inte ändrats fram till 2018 (källa). Så med andra ord arbetar vi mellan 1470 och 1600 timmar i "faktisk arbetstid" per person i Sverige (beroende på vilken källa man hänvisar till).

Coaching vs Lösningsfokuserat arbetssätt

Skola/teori som Arbetsförmedlingens jobbcoacher utgår från

Under 2010 ska 120 000 arbetslösa coachas av privata aktörer och 73 000 ska coachas av 920 jobbcoacher som arbetar inom Arbetsförmedlingen. Coachingen ska utgå från att den arbetssökande vet vilken typ av arbete han/hon kan ta (dvs uppdraget ska utgå från den arbetssökandes tidigare arbetserfarenhet eller genomförd utbildning. Coachen ska hjälpa till under sökandeprocessen (Arbetsförmedlingens tjänst nr 1 och 2) till  specificerade tjänster. Det är ordinarie arbetsförmedlare som ska ta hand om de som måste söka andra arbetsuppgifter (tjänst 3), de som behöver utbildning (tjänst 4), vill starta eget (tjänst 5), osäkra på deras förutsättningar att få arbete (tjänst 6) och dem som behöver en anpassad arbetsplats (tjänst 7). Hur det har gått för de första 30000 arbetslösa som coachats av Af:s jobbcoacher redovisades i okt 2009 i Af:s egna undersökning.

Jobbcoacher har rekryterats - i Kalmar, Norrköping, Säffle, Södertälje och Strängnäs på felaktiga grunder

Rekrytering av jobbcoacher skedde i snabb takt i hela Sverige under februari 2009. Satsningen på jobbcoacher är djärv, och kan leda till att de arbetssökande får hjälp till att hitta nya mål och nytt jobb, men ifrågasattes redan under 2008. Undertecknad var under februari månad med både på ett informationsmöte där externa aktörer informerades och på en rekrytering av jobbcoacher inom Arbetsförmedlingen. 

Vilket typ är du ? - vilket beteende har du?

Det finns många olika beteendestil har du? Vilken typ är du? Det finns många olika beskrivningar, olika modeller, för att beskriva hur olika vi kan se och förhålla oss till omvärlden. Antingen beskrivs fyra olika stilar, utifrån två olika dimensioner (som t ex hur mycket man strävar efter att påverka och kontrollera andra, samt hur mycket känslomässig kontat han/hon vill ha - en klassisk tankemodell för att beskriva olika ledare, men kan säkert passa på oss alla). En annan modell som beskriver fyra olika typer är DISC (eller Thomastestet). Du kan hämta en förenklad version av testet här.

Ökade krav på utbildning när Af rekryterar

ST press skriver 23 sept 2009 att nu ställer Af krav på högre utbildning när Af ska rekrytera. Kanske leder detta till alla som söker en tjänst inom Af just skriver en ansökan, ett personligt brev, vilket inte har varit fallet när Af i Norrköping rekryterat jobbcoacher våren 2009. Kanske leder detta till att Af i framtiden kollar om de som söker tjänst till Af har den formella utbildningen, vilket inte varit fallet i Kalmar eller Norrköping. Kanske leder detta till att Af respekterar coachingkunskap när jobbcoacher ska rekryteras. Coaching, rätt använt, skulle kunna vara en helt ny metod för Af.

Men det finns indikationer på att Af lokalt, i t ex Kalmar, rekryterar arbetsplatsförmedlare utan utbildning.

Coaching i stället för ingenting

Helle Klein skriver i Aftonbladet den 14 sept 2009 att regeringen infört Terapi istället för politik. Intressant och i viss mån träffsäker analys. I mitten av september är det fortfarande få arbetssökande som träffat någon coach utanför Arbetsförmedlingen (så kallade kompletterande aktörer). Men snart kommer vi ha fler än 1000 jobbcoacher utanför Arbetsförmedlingen, som kompletterar de 740 jobbcoacher som redan finns inom Arbetsförmedlingen, som coachar arbetssökande. I det enskilda fallet kan coaching (Helle Klein menar jobbcoaching när hon skriver terapi, och jag skriver coaching i stället för jobbcoaching) vara ett poängrikt samtal mellan en arbetssökande person och just en coach. Det händer att arbetssökandes under drygt ett års tid endast upplever Arbetsförmedlingen som ett kontrollerande organ som endast kontrollerar att den arbetssökande står till arbetsförmedlingens förfogande. Då kan en coach (jag skriver coach inte jobbcoach, eftersom de arbetssökande har rätt att bland de externa aktörerna välja en coach som är professionell och diplomerad/certifierad coach enligt International Coach Federations regelverk) vara skillnad mellan stöttande samtal och ingenting. Arbetsförmedlingen och dess handledare hinner i X fall av 10 (hur stor andelen är vet jag inte, men det vore intressant om en utredare tog sig an uppgiften) inte med mer än att kontrollera att den arbetssökande söker jobb. I praktiken går det till så att den arbetssökande varje månad mailar in att hon/han sökt jobb (i hela landet).