tisdag 8 juni 2010

Hur många timmar arbetar vi per år?

I Sverige arbetar vi 1400 timmar per och år och i Kina 2400 timmar per år!??

Under en debatt om kompetensbrist förekom uppgifter att vi i Sverige arbetar 1400 timmar per och år och att de jobbar 2400 timmar per år i Kina (bilder från debatten). Olika källor gör gällande att vi i västra Europa arbetar lite.

I Sverige jobbar varje sysselsatt drygt 1600 timmar per år (den arbetade tiden har ökat några timmar sista åren):


 I Polen och på Island arbetar man ung 2000 timmar per sysselsatt (Sydsvenska den 9 juni 2010 gör dock gällande att islänningarna "bara" arbetar några timmar mer än en genomsnittlig europé, 1800 timmar per år). I Indien, Kina och Sydkorea arbetar de mellan 2300 och 2400 timmar per år. I Europa arbetar vi i genomsnitt 1760 timmar per år (44,8 veckor * 39,3 timmar per vecka).

I Italien, Danmark, Finland och Norge jobbar vi ungefär lika mycket som i Sverige. Det finns dock källor som säger att Finland de sista åren ökat sin arbetade tid och nu arbetar nästan som man gör i genomsnitt inom EU (1730 timmar per år). I Frankrike arbetar man ungefär en vecka mindre per år än i Sverige (1570 timmar per år). I Sverige och Danmark arbetar vi ungefär 3,5 veckor mindre än en genomsnittlig europé (1760-1610)/38,1)).

I Nederländerna arbetar hälften av alla sysselsatta (1/4 av männen och ¾ av kvinnorna) deltid. Kanske är det därför svårt att ange hur många timmar en ”genomsnittlig” sysselsatt person i Nederländerna arbetar. En källa säger 1400 timmar per år, en annan 1700 timmar per år. Även Tysklands siffror ”svajar” (enligt olika källor) mellan drygt 1400 timmar per år till 1650 timmar per år, dock ofta mindre än Sverige (se t ex denna källa).

Antal "hela" arbetade veckor per år (arbetstimmar under ett år/(timmar i en normal arbetsvecka)), "heltidsveckor", är i genomsnitt 45 veckor inom EU (1760/39,3). I Sverige, liksom i Danmark, arbetar vi 2,5 veckor mindre per år, dvs ung 42,5 heltidsveckor per år (1620/38,1 i Sverige, 1610/37,5 i Danmark). I Danmark vill socialdemokraterna nu försöka öka normalarbetsveckan från 37,5 till 38,5 timmar genom att arbeta 12 minuter mer per dag.

Två olika källor, Svenskt Näringsliv och OECD
Svenskt Näringsliv redovisar i sin årliga rapport om arbetstid (denna statistik kan också hittas på Ekonomifakta) att heltidsanställda i den privata sektorn i Sverige (eller mer korrekt, heltidsanställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag, studien bygger på insamlade uppgifter från 150 företag) arbetade 1 587 timmar per år 2008. Källa: www.svensktnaringsliv.se/fragor/fakta_om_loner_och_arbetstid samt arbetstider 2014, rapport i pdf-format. Svenskt Näringsliv redovisar att vi i genomsnittligt under 2013 använde (arbets)tiden på detta sätt:


Statistik från OECD redovisar att den faktiska arbetstiden för hela Sverige under 2008 var 1 625 timmar per år (statistiken finns på Ekonomifakta). OECD:s statistik bygger på officiell svensk statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och räknar bland annat med både heltid- och deltidsanställda. Det är värt att notera att statistiken från Svenskt Näringsliv och från OECD bygger på olika beräkningar och det finns skillnader i vilka som ingår vilket gör att statistiken inte är jämförbar. Här redovisas data internationellt!

Andelen faktiskt arbetad tid i förhållande till redovisad tid är ungefär 80% (81,6% för 2008 och 80,2% för 2009, källa) för heltidsanställda inom den privata sektorn enligt Svenskt Näringsliv (Källa för år 2008 och 2009). Skillnaden mellan redovisad tid och faktiskt arbetad tid är framför allt frånvaro på grund av semester men också på grund av sjukfrånvaro samt lagstadgad ledighet som infaller under året.


Sjukfrånvaron påverkar antal arbetade timmar per år:

Sammanställs antal arbetade timmar per år och sjukfrånvaro för några signifikanta år får man följande tabell:


Sjukfrånvaron mellan 1988 och 2013 enl Svenskt Näringsliv (sid 54):


Mer nyckeltal om kvinnor och män på arbetsmarknaden, enl Svenskt Näringsliv (sid 64):


Mera fakta på svenska. Mer om övertid. Och från http://www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn0804029s/tn0804029s.htm. Bilden kan säkert utvecklas om man skiljer på vad som står i lagar och kollektivavtal och faktiskt utfall. Ni får gärna hjälpa mig att utveckla bilden.

Inga kommentarer: